Kåren Sonrisa firar i år femtonårsjubileum och har hunnit samla på sig såväl nyttiga lärdomar som storslagna minnen och har vunnit både respekt och beundran av hela scoutrörelsen.

"Jag tycker att det är superkul när jag och de andra scouterna går i nationaldagsparaden" säger scouten Francis Tromp.

Inspiration Aruba

Scouterna som får hela världen att le

Scoutkårens namn betyder ”leende” och medlemmarna har ständigt ett sådant på läpparna. I år firar den här särskilt glada Aruba-gruppen 15 år.

– Jag tycker att det är superkul när jag och de andra scouterna går i nationaldagsparaden, säger scouten Francis Tromp entusiastiskt.

Han är medlem i scoutkåren Sonrisa på Aruba, en liten paradisö i Västindien. Kåren firar i år femtonårsjubileum och har hunnit samla på sig såväl nyttiga lärdomar som storslagna minnen och har vunnit både respekt och beundran av hela scoutrörelsen.

Allt började med fem flygbiljetter. Året var 1997 och Thomas Tromp, ledare för organisationen Sonrisa som arbetar med ungdomar med olika typer av funktionsnedsättningar, var tillsammans med fyra medlemmar på väg mot Surinam i norra Sydamerika. På plats väntade ett internationellt scoutläger och mellan lägerliv i stora tältbyar och seminarier, var det uppenbart att den lilla gruppen passade in och trivdes på lägret.

Det tyckte också John Hessen, chef för Scouting Aruba, som sedan tidigare hade letat efter det rätta tillfället och den rätta personen att starta en scoutgrupp för just medlemmar med särskilda behov:

– Jag trodde verkligen att det skulle bli av, men jag hade aldrig trott att det skulle gå så fort.

När Thomas och medlemmarna återvände till Aruba började hjulen snurra. Och de snurrade snabbt. Med hjälp av ett gäng ivriga volontärer blev Grupo Scout Sonrisa verklighet knappt fyra år senare.

Kårens huvudsakliga syfte var – och är fortfarande – att integrera medlemmarna i samhället och visa att funkispersoner är kapabla till mycket mer än vad många tror. Just därför deltar Sonrisa i alla Scouting Arubas aktiviteter. Ledarna anpassar ledarskapet och aktiviteterna, men det viktigaste är att alla ska tycka att det är roligt att bara vara med, prova på och dela upplevelsen med andra scouter.

Sonrisa är på så vis ett tydligt bevis på att Scouternas program går att utveckla och anpassa och att scouting är till för alla. Faktum är att Sonrisas verksamhet inte skiljer sig så mycket från andra kårers, men verktygen som används för inlärning ser ibland lite annorlunda ut. Som ny scout kan man exempelvis få en inspelning av scoutlöftet, i stället för en utskrift, som man kan lyssna på om och om igen tills det sitter. Ett typiskt möte börjar oftast med att scouterna får avge scoutlöftet, hissa flaggan och öva på knopar. Men Sonrisascouterna åker också på läger. Självklart sätter scouterna själva upp sina egna tält och lagar mat, precis som vilka andra scouter som helst.

– Många gånger tror folk att vi jobbar med ”svåra” ungdomar, men det är faktiskt raka motsatsen, säger scoutledaren Angelique Perez, som också har erfarenhet av ledarskap från andra scoutkårer på Aruba.

– Sonrisas scouter är ofta mer villiga att hugga i när det behövs. Det gäller bara för oss att veta hur vi ska uttrycka oss när vi ger instruktioner, så att scouterna förstår, säger hon.

Senaste artiklarna