Scouter hjälper till på flyktingläger i Grekland.

Inkomna kläder.

Scouter hjälper till på flyktingläger i Grekland.

Scouter hjälper till på flyktingläger i Grekland.

Flyktingar köar till Galatsis Olympiska Center.

Scouter hjälper till på flyktingläger i Grekland.

Barn och vuxna.

Scouter hjälper till på flyktingläger i Aten.

Scouter hjälper till på flyktingläger i Aten.

Aktuellt flyktingkatastrofen

Grekiska scouter hjälper till i flyktingläger

Den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget pågår. Folk flyr med livet som insats och tusentals människor dör på vägen till trygghet. Vi besökte i höstas ett flyktingläger i Aten, där grekiska scouter volontärarbetar.

Det är en solig höstsöndag i Aten och det råder febril aktivitet på Galatsis Olympiska Center. I ett utrymme som inte är större än ett vanligt klassrum är ett 20-tal scouter i full gång med att sortera kläder. Scouterna har kommit för att hjälpa de tusentals flyktingar som passerar genom Aten på sin väg mot norra Europa.

Utanför stannar en bil och ett äldre par lastar ur en massa kassar. 19-åriga Alexia, en av de fyra ledarna till de yngre scouterna, får hjälp av Vicki, Spiros och Chrisoula att ta emot gåvorna. Allt som delas ut till flyktingarna kommer från privatpersoner runt om i Aten. Sorteringen börjar och berget av påsar med kläder växer. Med pennan i högsta hugg tar 13-åriga Chrisoula emot en hög babykläder från 14-årige Spiros och säger att det känns så positivt att kunna delta på riktigt i humanitärt hjälparbete:
– Detta ger mersmak, jag vill gärna fortsätta att jobba som volontär eftersom det är så roligt att glädja andra.

I kassarna finns det också schampo, tvål, leksaker, ris, täcken, spagetti, blöjpaket, konserver, leksaker, ryggsäckar och skor. Allt ska sorteras i rätt hög. På 12-åriga Vickis skola har de haft klädinsamling och hon tycker att det är roligt att se att plaggen verkligen gör nytta.
– Jag tycker synd om flyktingarna och oroar mig för hur de ska klara sig i vinter, säger hon.

”På morgonen var det ungefär 1 250 flyktingar på förläggningen, men under dagen anlände flera hundra till. Kommer filtarna att räcka?”

På en låda fullpackad med kläder som bärs förbi står det ”woman, pant, skirt” med stora bokstäver, men eftersom många flyktingar inte kan engelska har man också ritat symboler.

Ledaren Alexia lämnar sin post där hon sorterar barnkläder för att dela ut tjocka filtar, kuddar och lakan till nyanlända flyktingar. Atennätterna börjar bli kalla och det är kyligt på golven i hallarna. På morgonen var det ungefär 1 250 flyktingar på förläggningen men under dagen anlände flera hundra till. Kommer filtarna att räcka, undrar Alexia? Och hur går det med maten?

Mitt på dagen kommer de äldre scouterna. De arbetar i skift och tar hand om serveringen av mat samt städning. Först ska barnen äta. En anonym privatperson bekostar tvåhundra portioner mat om dagen till barnen. Maten, som lagats av tio scouter har just levererats. En kedja av langande händer bildas och alla hjälper till att lägga upp bröd och sätta glitterpinnar i wrapsen för att göra det lite festligare för de allra yngsta.

Scouterna är lätta att känna igen bland volontärerna – med den karaktäristiska scouthalsduken med sölja. De äldre scouterna har också en id-bricka runt halsen. Men utan namn, bara ett nummer.
– Vi är alla del av Scouterna, inte individer i dag. Vi kommer från olika delar av Aten och jobbar som ett team, berättar en av dem.

”Flyktingarna har allt de äger i en plastkasse eller en liten väska. Föräldrarna bär på sina små barn, för man kan ju inte ta med en barnvagn på flykt.”

När barnen ätit får kvinnorna mat som skänkts av kommunen och olika organisationer. De manliga flyktingarna står tålmodigt i kö utanför byggnaden och väntar på sin tur.

Stella, som studerar astrofysik på universitetet, är en av de vuxna scoutvolontärerna. Hon kommer till Galatsi så ofta hon kan.
– Naturligtvis har vårt motto ”alltid redo” ständigt funnits i mitt medvetande, men aldrig hade jag kunnat ana att det skulle ske i denna storleksordning. Dessutom börjar jag ifrågasätta vår egen prylfixerade livsstil. Vi är så lyckligt lottade. Flyktingarna som kommer hit har allt de äger i en plastkasse eller en liten väska. Föräldrarna bär på sina små barn, för man kan ju inte ta med en barnvagn på flykt, säger hon med ett flyktingbarn i famnen.

Stämningen är hjärtlig, alla hjälper till och ger goda råd men det finns också ett allvar i luften.
– Det känns svårt att se barn i min egen ålder på flykt från sina hem och alla sina saker, säger 12-årige Christos.

Hans jämnåriga kompis Angelos håller med, men båda tycker att det känns skönt att kunna hjälpa flyktingarna på detta sätt. Vasilis är 11 år och den yngsta i gruppen, men kanske också den gladaste i dag.
– I somras var jag med min familj i vårt sommarhus på ön Lesbos dit de flesta flyktingarna kommer i överlastade uppblåsbara gummibåtar från Turkiet. Jag mådde dåligt av att se så många förstörda båtar och massor av flytvästar som guppade i havet. Det var hemskt att se alla småbarn och bebisar lida i hettan – de hade inte ens hattar i den stekande solen, berättar Vasilis och innan han kånkar vidare med en kartong och ett brett leende säger han:

– Jag ville så gärna hjälpa till, men myndigheterna sa att jag var för ung. Nu får jag äntligen göra en insats!

Vill ni också hjälpa till? I det nya aktivitetsmaterialet ”Människor på flykt” finns förslag på hur scoutkårer i Sverige kan bidra genom att göra det vi är bäst på – rolig och kvalitativ fritidsverksamhet för barn och unga. Prata med era ledare om ni vill stötta flyktingar genom kåren.

Senaste artiklarna