Aktuellt ägg

Varför äter vi ägg under påsken?

Under påskveckan äter vi runt två tusen ton ägg och bara under påskaftonskvällen beräknas det gå åt sex miljoner ägg i timmen i västvärlden.

Under påsken blir det ofta mycket ägg. Enligt etnologen Marlene Hugoson på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, handlar det om tidig kristen historia och äggens långa hållbarhet.

– Enligt kristen svensk tradition skulle man fasta (i betydelsen att vara återhållsam med vad man åt) i 40 dagar efter julen för att minnas de 40 dagar som Jesus fastade i öknen. Under fastan fick man inte äta kött och ägg trots att hönorna på vårvintern åter börjar värpa ägg. Ägg har en lång hållbarhet och samlades under fasteperioden. När påsken kom så räckte det till ett riktigt ägg-kalas för alla, berättar Marlene Hugoson.

Att man idag målar ägg kommer även från den kristna historien. På medeltiden målade folket ägg och gav till prästen i kyrkan för att de skulle bli välsignade. Att äggen var färgade var ett sätt att visa att äggen var mer speciella än andra. Man gav även målade ägg till nära och kära för att visa att man tyckte om dem.

Färden till blåkulla

Många barn klär under påsken även ut sig till påskkärringar. Men varför gör de egentligen det?  Enligt Marlene Hugoson handlar det om Sveriges mörka historia då man på 1600-talet kunde bli dömd i domstol för att vara häxa.

– Tron på trolldom och häxor levde kvar långt efter 1600-talet. Det berättades om häxorna och deras flygfärder till Blåkulla eller Häcklefjäll, där häxorna sades träffa Djävulen.  I stora delar av Sverige trodde man att det var på Skärtorsdagen som häxorna flög medan man i västra Sverige trodde att det var på Påskaftonen. Dessa föreställningar om häxornas flygfärder blev med tiden till ett lättsamt utklädningsupptåg, under 1800-talet var det främst ungdomar som klädde ut sig till häxor och hittade på hyss. I nutid är det främst barn som klär ut sig och överlämnar påskhälsningar i utbyte mot godis, säger Marlene Hugoson.

Även om påsken är starkt förankrad i den kristna tron, är påsken idag även en högtid som icke troende firar. Marlene Hugoson tror att påsken för många handlar om att få vara med nära och kära och äta god mat.

– Påsken har en stor betydelse för troende kristna. Samtidigt är Sverige idag ett sekulärt (ett ord som betyder: värdsligt, icke-religiöst) land och för många är det inte den religiösa traditionen utan möjligheten att spendera tid med familjen och äta god mat tillsammans som är betydelsefullt. Påskpyntet påminner oss samtidigt om att våren kommer efter den långa vintern, säger Marlene.

 

 

Senaste artiklarna