Aktuellt flyktingkatastrofen

Kriget förändrade livet

Sandra Homsi var 16 år när hon tvingades att fly kriget i Syrien. Hon var även tvungen att lämna sin scoutkår med 400 unga medlemmar, något som hon ständigt påminns om. ”Jag saknar mina vänner varje dag”, säger hon.

Aleppos gator brukade sjuda av liv och aktiviteter från tidig morgon till sen kväll. Det var en livlig stad där man fikade, spelade basket, scoutade eller spelade fotboll med varandra. Sandra Homsi från Syrien var som 16 åring en av de ungdomar som levde ett helt vanligt liv innan inbördeskriget kom. Hon gick i skola i Aleppo, spelade basket och var scout i kåren Saint Michel.

­–Vår kår var väldigt stor, vi var över 400 scouter som träffades regelbundet. Min grupp möttes varje fredag i fyra timmar för att lära oss något nytt, allt i från att ta ansvar till olika spel, berättar Sandra Homsi.

I början av sommaren 2008 åkte Sandra och hennes scoutkompisar som första grupp syriska flickscouter till Jordanien. Där mötte de jordanska scouter och hade ett gemensamt läger.

– Det var så häftigt att bevisa för mig själv att jag kan ta eget ansvar och klara mig, säger Sandra. Jag kommer speciellt ihåg hur vi dansade och sjung runt lägerelden, det var en fin känsla!

Aleppo var en bra stad att leva i men våren 2011, efter den arabiska våren, förändrades allt och inbördeskriget mellan regimen och oppositionsgrupper var ett faktum. 

– Helt plötsligt kändes allt konstigt. Livet på gatorna avtog. Min familj bestämde sig tidigt för att fly. Jag trodde det skulle ta tid men redan efter tre dagar i kriget, lämnade vi Syrien, berättar Sandra.

Det tog över en månad för Sandra och hennes familj att ta sig till Sverige. En svår tid för dem alla. När de kom till Sverige möttes de av frihet, hjälpsamhet och välvilja, berättar Sandra.

– Jag är så otroligt tacksam för all hjälp vi har fått av människor som tog emot oss när vi kom hit. Varje morgon när jag vaknar tänker jag tillbaka på morgnarna i Aleppo och tänker på hur mycket jag saknar mitt liv där. Men nu vill jag stanna i Sverige på grund av alla människor här. I Syrien finns ingen trygghet, fortsätter hon.

Att skiljas från sina vänner, sin scoutkår, sitt barndomshem och sitt hemland har varit svårt. Många av Sandras vänner bor fortfarande kvar i Aleppo med fara för livet.

– När jag pratade med dem senast frågade jag dem varför de inte flyr. De sa: “Du får inte ge upp ditt liv, du måste pusha dig själv, du måste alltid våga hoppas och du får inte låta kriget stoppa dig”. Jag är så glad att jag är i trygghet nu och verkligen kan satsa på att bygga en framtid, min framtid! säger Sandra och skrattar.

I dag ser Sandra hoppfullt på framtiden. Hon läser andra året på ekonomilinjen på City Gymnasiet i Västerås, jobbar extra på MyWay och har lärt sig bra svenska. Livet flyter på bra.

– Efter gymnasiet vill jag läsa internationell business management för att sedan kunna jobba ute i världen. Jag vill göra något betydelsefullt som ett tack till Sverige för all hjälp jag fått, säger Sandra och ler.

 

 

 

FAKTARUTA

Namn: Sandra Homsi

Ålder: 20 år

Familj: Mamma, pappa, storasyster, lillebror.

Gör: Studerar andra året på ekonomilinjen i Västerås.

Gillar att göra på fritiden: Gå på gymmet och läsa.

Text: Anna Lundberg

 

Senaste artiklarna