Demokrati är respekt. Illustration: Kristin Lidström

Aktuellt demokrati

Demokrati är respekt

Trots att demokratin växte fram för över 2 500 år sedan finns det fortfarande utrymme för förbättring. Scout tog en titt på demokratikartan och upptäckte att det finns mycket att jobba på, även i vårt avlånga land.

Ordet demokrati kommer från grekiskan, närmare bestämt från de två orden ”demos” och ”kratos” som ihopsatt betyder folkstyre. Det användes ungefär 500 år före Kristus då Atens fria män samlades till stormöten där de gemensamt kunde diskutera och ta beslut om krig och fred, skatter och olika uppdrag. Men eftersom varken kvinnor, slavar eller folk inflyttade från andra länder fick vara med och bestämma kan vi knappast kalla det för en modern demokrati.

Demokratin som vi tänker oss den, där alla får vara med och tycka, tänka och prata oavsett könstillhörighet eller ursprung, kom till Sverige mycket senare än en kan tro. Under 1700-talet började tankegångarna att gå i den riktningen, men det var först 1921, alltså för knappt hundra år sedan, som allmän rösträtt började gälla även för kvinnor. Först då var deras röster lika mycket värda i alla delar av samhället. I alla fall på pappret.

Samma sak var det med scoutrörelsen, i början av 1900-­talet var det långt ifrån självklart att flickor och pojkar kunde ägna sig åt samma saker. 1909 hade dock över 6 000 flickor anmält sig till scouterna i England – en del genom att bara uppge första bokstaven i förnamnet för att inte avslöja sin könstillhörighet.

I dag är Scouterna en väldigt demokratisk organisation. Någon som har full koll på det är Panagotis Nikolis, oftast kallad för ”Jotis”. Förutom att vara ledare i Backa Scoutkår på Hisingen i Göteborg sitter Jotis även med i både kårens och Göteborgs scoutdistrikts styrelse.
– Vi i Scouterna har länge kämpat för att vara demokratiska. Från den nationella Demokratijamboree som hålls vartannat år, genom distriktsstämmor, kårstämmor och ända fram till varje patrull eller avdelning, berättar Jotis Nikolis.

I dagens moderna samhälle kan det vara svårt att förstå att det har varit så orättvist, men faktum är att det fortfarande inte är helt jämställt. Maktsalongen grundades 2011 och är en av många organisationer som aktivt jobbar med jämställdhetsfrågor. Grundarna Sara Haraldsson och Sofia Brändström hade båda haft olika uppdrag där de kände att de inte alls fick samma uppmärksamhet och hjälp som männen fick.
– Vi skulle säga att Sveriges största fiende är vår egen självbild. På pappret är vi ett jättedemokratiskt och bra land där allt är fint, därför tror många också att det är så överallt. Vi har fått kämpa väldigt mycket för att visa att det faktiskt inte är så alla gånger, berättar Sara Haraldsson.

Genom föreläsningar, utbildningar och mentorskap försöker de ge unga människor hjälp att inte vika ner sig bara för att samhället ser ut som det gör och har gjort i många, många år. Målet är att förändra de strukturer som finns så att alla ska få samma chans. En annan person som är inne på samma spår är Matilda Hellström, hon är ledamot i Svenska Unescorådet och representant för Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU. I sin roll träffar hon ofta representanter från andra länder för att diskutera just demokrati. Hon påpekar att alla har sina problem, även Sverige.
– Ett land som på vissa sätt har en bra demokrati i skolan är till exempel Uganda, engagemanget bland barnen är stort och många är med och påverkar. Mycket mer än i Sverige. Däremot har de många utmaningar med korruption i landet och liknande. Det finns helt enkelt plus och minus överallt.

Medan vi i Sverige har väldigt få om ens några prob­lem med korruption, har vi många andra problem, anser hon. Ett är att inte alla känner sig välkomna i föreningslivet. Målet är att alla, oavsett kön eller nationalitet, ska känna sig välkomna i exempelvis fotbollslaget eller scoutkåren. Först när alla förstår varandras lika värde kan en demokrati fungera hela vägen. I grund och botten handlar det helt enkelt om respekt.
– Demokrati för mig handlar om frihet och möjligheten att delta, men demokrati är ingenting utan respekt för allas lika värde. Civilsamhället har en viktig roll när det kommer till att upprätthålla demokratin.

Det är faktiskt någonting riktigt coolt, att ha möjligheten att vara med och forma demokratin! Jotis Nikolis i Backa Scoutkår håller med, och de försöker hela tiden att jobba med det här i kåren, att inkludera och låta alla komma till tals.
– Jag tror att det största hindret handlar om mod, speciellt för yngre scouter och nya ledare. Här ligger ansvaret på mer erfarna scouter, att alltid pusha och motivera sina scouter att våga stå upp för sina åsikter och idéer, att våga diskutera dem – och framför allt att våga misslyckas. Under kårstämmorna försöker vi till exempel alltid att fråga de yngsta om vad de tycker och tar oss tid att förklara krångliga ord.

– Gemenskapen och känslan av att vi tillsammans var starka är något jag alltid kommer att komma ihåg, avslutar Jotis Nikolis. Just att vara tillsammans och låta vi:et komma före jag:et är något som såväl Sara som Matilda och Jotis trycker på och något vi alla bör tänka på. Ensam är nog inte så stark trots allt. Tillsammans däremot kan vi komma hur långt som helst, precis som det ska vara i en regelrätt demokrati.

Senaste artiklarna