Aktuellt alla hjärtans dag

Kärlek – det sociala kittet

Alla har vi nog någon gång kommit i kontakt med kärlek. Om inte i våra egna liv så genom en oändlig mängd filmer, böcker och låtar. Men vad är det egentligen som gör att kärlek uppstår? Genom att prata med en hjärnforskare, en psykolog och en relationsexpert försöker vi bena ut vad kärlek faktiskt är.

Precis som kärleken i sig kan själva begreppet ”kärlek” verka både luddigt och svårbegripligt, men frågar du Håkan Fischer, som är hjärnforskare och professor vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet, finns det en fullt logisk förklaring till våra känslor och hur vi agerar.
– Kortfattat kan man säga att det är en del i den evolutionsmässigt äldre, djupare liggande delen av hjärnan som ligger bakom kärlek. Där finns nämligen det så kallade belöningssystemet som släpper lös en massa hormoner, framförallt dopamin. Hjärnan agerar på det sättet så fort vi gör något som vi verkligen tycker om, berättar Håkan Fischer.

Dopaminet släpps alltså också ut om vi till exempel äter riktigt god mat, ser på en rolig film eller har bra sex. Det finns där för att vi ska tycka om det vi gör och därför fortsätta med det, eller åtminstone vilja göra det snart igen. När vi känner kärlek drar belöningssystemet i gång för att förstärka känslorna. Systemet i den äldre delen av hjärnan påverkar då den främre delen, delen där du tänker och reflekterar. Det som börjar som ett härligt välbehag i den djupare liggande delen får en förklaring i den främre – du tycker om någon, du kanske rentav är kär? Det finns tre olika faser av kärlek. Den första handlar om intimitet och närhet, den andra om passion och sexualitet och den tredje och sista om beslutsfattande och engagemang. De olika faserna visar sig vid olika tidpunkter i livet, mycket beroende på var i din livs­cykel du befinner sig.

– Som liten är till exempel intimiteten och närheten till föräldrarna det viktigaste medan man i tonåren kommer in i en fas där framför allt den sexuella delen och den passionerade förälskelsen hamnar i fokus, säger Håkan Fischer.

När man blir äldre kan trygghet och värme upplevas vara mer viktigt än het passion. Som nyfödd har barnet en liten och relativt outvecklad hjärna, en hjärna som läggs i föräldrarnas fostrande händer och som sedan formas dag för dag. Upplevda erfarenheter och biologiskt arv är någonting som påverkar hjärnan och dess förmåga att känna och uttrycka kärlek, det är både Håkan Fischer och barn- och ungdomspsykologen Malin Bergström helt överens om.

– När vi föds har vi en hjärna som sedan växer, utvecklas av erfarenheter och allt det som händer, framför allt de första åren. Man brukar säga att de första tusen dagarna är de viktigaste, säger Malin Bergström.
Att hjärnan hela tiden utvecklas blir också tydligt i tonåren, då det under en period faktiskt blir obalans i hjärnans mognad. Belöningssystemet som släpper ut dopamin utvecklas nämligen snabbare än de kontrollmekanismer som finns i den främre delen. Det gör att vi blir sämre på att hantera alla känslor, och just det gör att vi i tonåren upplever flest förälskelser.
– Man tror att den här obalansen har en funktion, att evolutionen har skapat den här perioden för att vi lättare ska våga bryta oss loss från den tidigare kärleksfasen som ju var närheten och intimiteten. Om man ska hårdra det är det alltså skapat för att lättare komma bort från till exempel sina föräldrar och i stället själv skapa egna relationer, berättar Håkan Fischer.

Det blir snabbt tydligt att våra tidiga barnår är viktiga för hur vi ska uppleva, uppfatta och hantera kärlek.
– Jag tror att det är bra om man ha fått lära sig om den sortens känslor som kärlek väcker, antingen från folk runt sig eller från böcker och filmer. För utan att ha en slags förklaring hade man nog blivit livrädd och trott att man blivit tokig. Så starkt och speciellt är det att vara kär, säger Malin Bergström.

– De som inte har varit kära vet helt enkelt inte hur det känns, medan alla som har varit kära vet att alla gånger är helt olika. Det finns inget facit, inget ”så här ska det kännas”, säger Farah Abadi, programledare för Relationsradion i P3.

Tillsammans med sidekicken Oscar Zia svarar hon varje vecka på lyssnarnas frågor om kärlek och relationer.
– De vanligaste frågorna vi får handlar om hur man ska göra för att träffa någon. Hur beter man sig och var ska man leta? Det är jättesvårt att svara på, men jag tror att man måste börja med att försöka se vilken sorts person man är och vad man tycker om att göra, sedan får man försöka hitta någon som tycker om samma saker, säger Farah Abadi.

Malin Bergström är inne på samma spår och är tydlig med att poängtera vikten av att hitta likasinnade, hur viktigt det är för ens självkänsla att känna att man hör hemma någonstans. Syftet med kärlek har varit detsamma under hela mänsklighetens historia, nämligen att fungera som ett socialt kitt för att föra oss samman och göra gruppen starkare. Men i framtiden hävdar många att det är dags att göra upp med den norm om tvåsamhet som byggts upp under en lång tid.
– Den generation som är tonåringar nu kommer att utmanas att bryta normen kring hur man ska leva för att vara lycklig. Min generation har fått vara med och bryta många normer, men den om tvåsamhet är fortfarande otroligt stark i samhället. Det blir en utmaning för den nya generationen att märka och visa att man kan må lika bra oavsett relationskonstellation, säger Malin Bergström.

Senaste artiklarna