Eli är scout och hennes engagemang kommer ur en frustration över att det händer för lite och att vi behöver jobba på mer för att nå de globala målen.

Eli cyklade genom Sverige för att bjuda in till vegonormfikor.

"På 33 dagar cyklade jag genom Sverige för att arrangera vegonormfikor i olika städer. Det var ett tajt men roligt upplägg och det var det skitigaste och tuffaste jag någonsin gjort!"

Äventyr vegonorm

”På 33 dagar cyklade jag genom Sverige och bjöd på vegonormfika”

I somras genomförde scouten och Kompassrosstipendiaten Eli Blondin en cykelfärd genom hela Sverige för att samla in underskrifter för en minskad köttkonsumtion i Sverige. Längs med vägen passade hon på att bjuda folk på vegofika. Här berättar hon om sin resa, sitt engagemang och ger tips på hur du kan göra skillnad.  

Eli, du har cyklat genom hela Sverige, berätta varför du gjorde det!

– Jag var i Almedalen med kampanjen Vegonorm som handlar om att halvera köttkonsumtionen till 2030. Bakom kampanjen står den ideella organisationen Svensk mat- och miljöinformation, som också tog initiativ till ”vegetarisk måndag”. Vi fick mycket uppmärksamhet i Almedalen, men då tänkte jag att för att det ska ske en större förändring behövs röster från hela landet. Då kom idén till cykelfärden.

Men mer konkret, vad innebär det för klimatpåverkan att sluta äta kött?

Om du är vegetarian så har du hälften så stort klimatavtryck som när du är köttätare. Om du är vegan, är påverkan bara en fjärdedel så stor som för köttätare. Vi har pratat om vegotrenden i ett antal år, men trots det åts det rekordmycket kött i Sverige 2016, 87,7 kg per person, enligt Jordbruksverket. Många förstår hälsoskälen, men när det kommer till miljöaspekten så känner många sig så små i det stora hela.

Så cykelprojektet, hur gick det till?

På 33 dagar cyklade jag genom Sverige för att arrangera vegonormfikor i olika städer. Det var ett tajt men roligt upplägg och det var det skitigaste och tuffaste jag någonsin gjort! Jag hade en väldig otur med vädret, men det var ändå jätteroligt. Jag såg det aldrig som att fokus skulle ligga på mig, utan de personer jag mötte på vägen och att de på så sätt bidrog till projektet.

Vad fick du för bemötande i de olika städerna?

En del personer hade ju redan bestämt sig och då var diskussionerna inte så roliga, men det var också många som kom fram och var nyfikna och ville veta mer. Det viktiga var att öppna upp för frågan och vara inkluderande i diskussionen.

Vilket är ditt starkaste minne från cykelresan?

Haha, från själva cyklingen dyker det direkt upp bild i huvudet från ganska tidigt på resan när jag närmar mig Boden. Jag har sex timmars cykling framför mig, kommer till en liten grusväg och min GPS låser sig. Då stannar jag och gråter och tänker ”vad håller jag på med??”. Men sen dess har jag kunnat skratta åt det minnet!

Mitt starkaste minnet från vegonormfikorna är från Härnösand, en ganska liten stad men uppslutningen var stor och dessutom sken solen! I Luleå träffade jag en bönforskare som håller på att ta fram vegetabiliska alternativ till mejerivaror baserat på bönor.

Alla hoppar kanske inte på en cykel för att förbättra världen, var kommer ditt engagemang ifrån?

Det är nog en ilska och frustration över att det händer för lite, vi har så långt kvar för att nå våra mål. Men jag är ju också scout och tycker det är kul med äventyr och utmaningar. Jag sov i tält nästan alla nätter, så ett annat syfte med resan än vegonormen var att berätta att man kan leva väldigt enkelt utan att det tär på jordens resurser. Dessutom kan man ha väldigt roligt i friluftslivet och det var definitivt en av de billigaste resor jag har gjort!

Du belönades med stipendiet Kompassrosen 2013 för ditt engagemang som scout, vad har det betytt för dig?

När jag fick stipendiet kändes det främst som ett erkännande som gav mig en självförtroendeboost, och har varit en förutsättning för det jag senare valt att göra, som att satsa på ledarskap och projektledarrollen. Det är inte summan pengar som spelar roll utan uppmärksamheten och att unga människors engagemang lyfts. Jag uppskattar också stipendiatnätverket och gemenskapen som finns där.

Kommer du att nominera någon till Kompassrosen?

Ja, det ska jag göra! Det står på min to do-lista.

Nominera en ung ledare till Kompassrosen

Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse Ungt Ledarskap har instiftat stipendiet Kompassrosen. Detta stipendium syftar till att uppmärksamma föredömliga insatser och uppmuntra unga människor i Sverige att utveckla gott ledarskap genom fortsatt utbildning i värdebaserat ledarskap. Känner du någon som gör skillnad? Nominera en ung ledare mellan 20 och 25 år som är modig, omtänksam och handlingskraftig!

Här kan DU nominera en ung ledare till Kompassrosen >>

Elis tre bästa tips för att göra skillnad!

  1. Organisera dig lokalt, hitta någon annan som också brinner för samma fråga.
  2. Börja inte med ett superstort projekt, utan i det lilla och låt det gro och växa organiskt. Känn efter vad du mäktar med och bygg vidare på det.
  3. Som ideellt engagerad vill man ofta så mycket och siktar väldigt högt men riskerar sen att tappa energin på vägen. Så var rädd om dig själv för att kunna orka jobba långsiktigt.

Vill du veta mer om hur du kan påverka miljön och klimatet?

Se Eli berätta om Vegonorm sin cykelfärd >>

På Vegonorms webbsida hittar du information om begreppet och hur du kan sprida budskapet. Läs mer HÄR >> 

Eli tipsar också om att använda Oatlys diskussionsunderlag om mjölk som finns HÄR >>

Testa hur mycket du påverkar klimatet med Klimatkalkylatorn >>

Senaste artiklarna