Vad finns att äta i naturen under senvåren? Spårarscouterna i Björkekärr scoutkår har överlevnadstema.

Äventyr prepping

Äta myror?

28 maj, 2019

Hur gör du för att överleva i skogen om du inte har någon mat med dig? Det fick spårarscouterna i Björkekärr scoutkår testa under en kväll förra våren. En av sakerna som stod på menyn var myror.

Trots att vi befinner oss i Göteborg och redan hunnit en bra bit in i april lyser grönskan med sin frånvaro. Våren är ovanligt sen och än finns inga färska växter i skogen. Men det ska snart visa sig att det går alldeles utmärkt att hitta mat ändå. Carl Enerstad som är scoutledare för Småkrypen – kårens spårarscouter – klappar sig på magen.

– Här finns en väldig massa energi. Den bästa överlevnadsmaten och energin kommer faktiskt från det vi redan har smaskat på. Men för att kroppen ska kunna använda det behöver vi lite snabbare energi i form av kolhydrater. Sedan behöver vi proteiner för att inte musklerna ska förtvina. Så i dag ska vi leta rätt på och äta de proteiner och kolhydrater som finns i skogen, säger Carl.

Runt omkring honom vid lägerplatsen sitter närmare 20 förväntansfulla spårarscouter. Kvällen är en av flera träffar med överlevnadstema som kom till efter förslag från några av scouterna själva.

– Under första vårmötet passade vi på att förbättra storyn lite. När barnen tittade på en film avbröts den plötsligt av en hackare med Darth Vader-hjälm som sade att han tyckte att folk håller på för mycket med teknik i stället för att umgås. Därför kommer han att förstöra all teknik i maj – och nu är vi ju snart där, säger Carl och ler.

Temat passar extra bra med tanke på att regeringen vill öka den svenska krisberedskapen. Alla svenska hushåll fick broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” hemskickad till sig för första gången på 30 år i fjol och såväl preppingtrenden som SVT:s tv-program ”Nedsläckt land” skvallrar om att det ligger helt rätt i tiden. Spårarscouterna verkar dock inte oroa sig nämnvärt. Däremot ser Simon Lysell som tillhör patrullen Myran lite bekymrad ut när han hör att planen i dag är att äta myror.

– Jag vill ju inte äta min egen släkt, säger han och rynkar ögonbrynen.

– Det gör inget, för det finns ungefär tretusen myror i en stack. Men man ska inte röra drottningen, för då kommer alla arbetsmyror och attackerar, säger Carmen Sánchez Sjömar som även hon tillhör Myran.

Patrullerna Nyckelpigan och Lysmasken ger sig iväg för att leta myror tillsammans med ledaren Karin Sjömar som också är Carmens mamma. Myran och Humlan får i uppdrag att först leta efter kolhydrater.

– Kommer ni ihåg vad svårt det var när vi försökte leta mat i vintras? Men det finns faktiskt något man kan äta som är bättre på hösten, vintern och våren än på sommaren. Var tror ni all energi tar vägen då? undrar Carl.

– Då samlas energin i rötterna, säger Carmen och Carl nickar bekräftande.

– Problemet är bara att det kan vara svårt att komma åt dem. Men vass och kaveldun som växer vid vatten brukar vara lite enklare. Så nu ska vi gå ner till tjärnen och se vad vi kan hitta, säger Carl och alla barnen skyndar genom skogen ner mot vattenbrynet.

Marken är sankoch snart är alla blöta om fötterna trots sina stövlar.

– Vi måste stoppa ner händerna och känna i geggan var rötterna är, instruerar Carl.

Efter en liten stund håller Märta Böregård triumferande upp en geggig knöl med spretande rotskott. Carl har fixat fram ytterligare en rot som redan är sköljd och som barnen smakar på utan att tveka.

– Det här blir min nya favoriträtt i stället för guacamole, skojar Vilmer Westman.

– Inte precis jättegott, inte precis äckligt heller, kommenterar kompisen Arild Sundkvist. Vi andra testar också att äta av roten som inte smakar så mycket alls, mest stärkelse eller ungefär som rå potatis. Meningarna fortsätter att gå isär. ”Värre än spenat”, ”faktiskt ganska gott”, eller som Märta sammanfattar det ”i början var det gott men på slutet smakade det som gammalt tuggummi”.

För att få i sig det dagliga energibehovet räcker det att äta 15 rötter om cirka 15 centimeter vardera. Vassen som växer i närheten hinner vi inte prova i dag. Men den smakar lite bättre enligt Carl, ungefär som gurka. När de andra två patrullerna närmar sig är det dags att byta. Barnen springer upp i skogen igen för att leta efter myror. Efter en liten stund hittar de en stor fin myrstack. Karin Sjömar visar hur man kan sticka ner en pinne i myrstacken och på så vis få en slickepinne full med myror. Simon är först med att prova.

– Det smakar surt, som sura godisar, säger han. Strax därpå börjar han spotta.

– Aj, den bet mig.

Märta som också vågat prova grimaserar och tycker att det smakar surt. Även Carmen testar efter en stund.

– Fy, blä, blä, blä. Det smakar som att stoppa in en tändsticka i munnen. Skriv att man inte ska äta myror om man inte gillar att det bränner på tungan. Jag tänker aldrig göra om det där igen, säger hon med eftertryck.

Under samlingen som följer diskuterar scouterna vad som mer går att äta. Granskott är ett bra exempel som gruppen ska testa nästa gång. Då ska de också prova på att rena vatten.

– Däremot bör andra insekter än myror undvikas eftersom de kan innehålla parasiter. Och bär är faktiskt inte så bra överlevnadsmat som man skulle kunna tro eftersom det tar mer energi att plocka dem än vad de ger. Dessutom kan man bli dålig i magen, säger Carl.

Alla är överens om att de har lärt sig många bra saker om vad som är ätbart i skogens skafferi.

– Det är bra, för om man går vilse i skogen måste man kunna hitta mat. Annars klarar man sig inte i en sådan här miljö, säger Vilmer.

På väg tillbaka till scoutstugan tar Carmen sin mamma i handen.

– Mamma, vi åt faktiskt inte våra släktingar. För vi är skogsmyror och det vi åt var pissmyror, säger hon och ser nöjd ut.

Allemansrätten

Allemansrätten innebär att den som rör sig i skog och mark är skyldig att ta hänsyn till sin omgivning, det vill säga till växter, djur, markägare och andra människor. Kort sammanfattat är icke fridlysta, vilt växande bär, svampar och blommor det enda du får plocka. Utan markägarens tillstånd får du inte gräva upp växter, plantor, lökar eller rötter eller på annat sätt skada växten så att den inte kan fortsätta växa.

Läs mer om Allemansrätten på Naturvårdsverkets webbplats »

Senaste artiklarna