Upcycling, som ibland även kallas återbruk, betyder att man skapar något nytt av något gammalt och utslitet och samtidigt förbättrar prylen eller plagget så det får ett högre värde.

Inspiration klimatsmart

När gammalt blir nytt

28 maj, 2019

Ett färgglatt lapptäcke, en snygg väska av en gammal tröja eller kanske en kruka gjord av en sliten läderjacka? Det kallas upcycling och handlar om att ta hand om och fixa till gamla saker så de får nytt liv. Klimatsmart och kul på samma gång.

Det är egentligen inget nytt. Upcycling har funnits i alla år. När din mormor och morfar var små var det självklart att ta hand om sina kläder, skor och andra prylar och laga, sy om eller kanske väva en trasmatta av dem när de var för slitna för att kunna användas. Att gå till skomakaren med trasiga skor var lika självklart som att limma soppskålen om den gick sönder. Men för cirka 50 år sedan ändrades detta och vi började i stället att slänga och köpa nytt när något gått sönder.

– I takt med att vi har fått det bättre ställt och att det har blivit lättare och billigare att köpa nya kläder och prylar så har vi tappat bort traditionen av att ta hand om och reparera, eller göra om våra kläder och saker. Det är förstås inte hållbart i längden, säger Anna Bergström, som är grundare till återbruksgallerian Retuna i Eskilstuna.

Vid en första titt ser Retuna ut som vilken galleria som helst, med snygg skyltning och fina saker att handla. Det unika med gallerian är att samtliga butiker säljer återvunna och återbrukade saker, möbler och kläder.

– Vi har en återvinningscentral precis bredvid, där privatpersoner lämnar in saker som de inte vill ha. Sedan fördelar vi det till butikerna som reparerar, bygger eller syr om och gör nya, bättre grejer av ”skräpet”. Därefter säljs de nya varorna i butikerna, säger Anna Bergström.

Ett exempel är blomsteraffären Ecoflor som gör fina krukor av gamla, utslitna läderjackor.

– Det är ett jättebra exempel på upcycling, där en grej som inte längre går att använda blir något nytt och ännu bättre, säger Anna Bergström.

En skillnad mellan upcycling och vanlig återvinning är att man använder saken mer i sin helhet vid upcycling. Dessutom skapar man något som oftast är mer värt än det som slängts. Vid vanlig återvinning däremot tappar saken ofta i värde för varje återvinningssteg, till exempel när man återvinner papper, som får lite sämre kvalitet för varje gång som det återvinns.

Även 26-åriga Malmöbon Henning Gillberg gillar tanken på att ta vara på och laga snarare än att slänga och köpa nytt. För två år sedan startade han Repamera, en skräddartjänst på nätet.

– Jag behövde själv laga ett par favoritskjortor, men hade svårt att hitta en bra skräddare. Då kom jag på att det borde vara lika enkelt att laga sina kläder som att beställa hem mat på nätet. Så jag startade Repamera. Hit kan du skicka dina trasiga kläder och få dem lagade.

Repamera växte snabbt. I dag har Henning anställt en skräddare och kunderna finns över hela landet.

– Jag tror att det måste vara enkelt för att folk ska orka laga sina kläder. Det är lätt att fylla i ett formulär på nätet med vad du vill ha fixat, beställa en påse och skicka in kläderna för att två veckor senare få hem dem, fixade och klara. Det är bra för både plånbok och miljö att på ett sådant sätt behålla sina favoritplagg. Även om det mesta handlar om att reparera kläderna så gör Repamera även en del upcycling. Det händer att kunder ber dem att sy om ett par byxor till ett par shorts eller att en klänning blir en kjol.

– Jag jämför gärna upcycling med hur det funkar i naturen – man använder det som redan finns och gör något mer användbart av det. Precis som myror bygger stackar av barr och fåglar bon av kvistar. När man gör något nytt av något gammalt får man använda sin kreativitet och varje projekt blir sitt eget samtidigt som det är bra för miljön, säger Henning Gillberg.

Vad är upcycling?

Upcycling, som ibland även kallas återbruk, betyder att man skapar något nytt av något gammalt och utslitet och samtidigt förbättrar prylen eller plagget så det får ett högre värde. Det kan vara en urvuxen tröja som blir en väska eller ett gammalt bildäck som blir en snygg kruka. Det är ännu bättre än att bara återvinna en gammal grej eftersom prylarna får längre liv. För det är förstås bättre att ett föremål används 20 gånger i sin ursprungliga form, 20 gånger i en annan form, 20 gånger i en tredje form och först efter det återvinns.
Källa: alltid.se 

Senaste artiklarna