Bilden är från Vässarö och har inget samband med paddelhajken i texten.

Äventyr de åtta äventyren

Äventyrarnas egen hajk

19 augusti, 2019

I höstas bestämde äventyraravdelningen Aliba i Hovsta scoutkår att de ville ta äventyrarmärket Hajken. Sen dess har de själva planerat sitt alldeles egna äventyr.

Solen skiner, men det är inte varmt på det där sättet som det lätt blir i en kanot. Det är dags för Alibas, Hovsta scoutkårs ena äventyraravdelnings, efterlängtade paddelhajk. En hajk avdelningens äventyrarscouter har planerat nästan helt själva.

Vi är åtta scouter och ledare i sex kanoter. Under två dagar ska vi totalt paddla 18 kilometer längs Svartån utanför Örebro. Jag som skriver är Tove Ekroth, och jag är en av ledarna. Äventyrarna i Aliba bestämde redan i höstas att de ville ta äventyrarmärket Hajken. På första mötet på vårterminen kom de fram till att de ville planera terminen så att de skulle lära sig allt de behövde kunna när hajken väl kom. De utgick ifrån hajkplaneringen i Äventyrarnas handbok och det blev en termin med allt från matlagningsmöte, till ett där de fräschade upp sina livräddningskunskaper om någon skulle välta med sin kanot.

Hur kändes det att ha fått planera hajken själva?

– Det känns mer som att det är ’våran hajk’, säger Ella Lindqvist, 13 år, från Hovsta scoutkår.

– Ja, precis, instämmer Ella Wigren, 14 år och tillägger:

– Det känns inte som att jag har mer ansvar än tidigare. Jag har ju mest sagt min åsikt, och så har den påverkat det vi faktiskt gör.

Vad var svårast?

– Att sy ihop schemat. Vi visste ju vad vi ville göra, men inte i vilken ordning, säger Isak Boljang-Kiereck, 15 år.

Linus Örjas, 15 år, flikar in:

– Sedan funderade vi på vart vi skulle paddla, vilken plats vi skulle vara på.

Vad har ni lärt er av den här hajken?

– Att allt tar längre tid än man tror. När vi planerade trodde jag aldrig att det skulle ta tre timmar från det att vi träffades i morse, till det att kanoterna låg färdigpackade i vattnet och alla satt i. Det tog också längre tid att planera och förbereda hajken, säger Isak.

De andra nickar instämmande.

Hur tyckte ledarna att det var när patrullerna själva började planera?

– Kul! Det är verkligen jätteroligt, säger Åsa Ekroth, ledare för äventyrarna Aliba, tveklöst.

– Jag får tänka på ett annat sätt. Det är en balansgång mellan att ta vara på scouternas idéer och samtidigt få ihop helheten. Jag fick ett nytt perspektiv på saker: scouterna tänkte på andra saker än vad jag som ledare gör. Till exempel var en av de största frågorna vid planeringen frågan om vad för godis de fick ta med. Vanligt godis, hajkgodis eller läsk? Alla var med, diskuterade och röstade för att komma fram till vad som gällde. Det hade jag aldrig ens reflekterat över. I slutändan fick vi ta med vilket godis vi ville, men ingen läsk. Ett av Scouternas mål är att överträffa förväntningar i varje möte.

Hur är det att vara den som ser till att scouterna överträffar sina egna förväntningar?

– Det var det bästa av allt. När de satt runt lägerelden och pratade om vad de har lärt sig, då kände jag mig som jag vunnit högsta vinsten! Att ha varit del av ledarteamet som gett förutsättningar till att de har lärt sig och fått så mycket erfarenheter, det är fantastiskt.

De åtta äventyren

Äventyrarscouter går oftast i årskurs 6–8. Det är en ålder när det händer mycket i livet. Det är också en ålder när man som scout förväntas vara med och bestämma allt mer själv. Många äventyrare arrangerar egna hajker och åker på internationella äventyr. 2016 och 2017 genomförde Scouterna projektet Fokus äventyrare. Det resulterade bland annat i materialet Äventyren som vänder sig till ledare till äventyrare och innehåller de åtta äventyren Förebilden, Hajken, Miljön, Rösten, Bygget, Mötet, Scenen och Världen.

Läs mer om Fokus äventyrare här » 

Ladda ner de åtta äventyren »

 

Detta är en artikel från Scouternas verksamhetsberättelse 2018.

Senaste artiklarna