De unga fredsmäklarna får bland annat lära sig att starta företag, rena vatten och bygga spisar.

Ylle Stigzelius Åkermo och Cecilia Wesslén från Scouternas folkhögkola på plats i Rwanda för att lära sig mer om fredsklubbarna.

Aktuellt Amahoro Amani

Fredsklubbar i Rwanda förhindrar konflikter

19 augusti, 2019

För 25 år sedan dog över en miljon människor i ett kort men blodigt inbördeskrig i Rwanda. Sedan 2007 har Scouterna stöttat fredsprojektet Amahoro Amani i Stora sjöregionen i Östafrika. 2018 avslutades projektet. Nu är frågan om inte svenska scouter har en hel del att lära av sina scoutkollegor i Afrika.

Hur fungerar en fredsklubb i ett område där så många människor, så nyligen, har mördats i ett av vår tids stora folkmord? I december åkte Ylle Stigzelius Åkermo och Cecilia Wesslén från Scouternas folkhögskola till Rwanda för att få svar.

(cw): – Vi besökte en ort på landsbygden utanför huvudstaden Kigali och möttes av sång, musik och dans. Det var en massa ungdomar som ville vara där när vi kom.

(yså): – Ja, det märktes att de var vana vid att få besök och visa upp vad de hade åstadkommit. Men vi var framför allt där för att ta reda på hur de gör för att nå sina resultat och för att se hur deras sätt att använda metoden kan anpassas till Sverige och hur den kan användas här hemma.

(cw): – De blev förvånade när de förstod att det var vi som ville ha tips från dem, men vi märkte deras stolthet när de fattade det.

Det var efter folkmorden i Rwanda 1994, då nästan en miljon människor dödades på grund av en konflikt mellan folkgrupperna hutuer och tutsier, som idén till Amahoro Amani väcktes. Målet är att något liknande aldrig ska hända igen, och sättet att göra det på är att underlätta för människorna i regionen att leva så att det inte ska uppstå konflikter.

(yså): – Det handlar mycket om att hitta en uppgift. Vad behöver göras? Till exempel bygga en toalett. Och sedan, hur ska vi göra det?

(cw): – De jobbar också mycket med att ena folkgrupper. Till exempel genom att skapa fotbollslag där alla barn får vara med. Om familjerna protesterar försöker fredsklubben medla så att det ska fungera. De blir otroligt duktiga fredsmäklare på så sätt.

(yså): – Även barnen bär på spåren efter folkmordet, trots att de inte var födda då. De vet till exempel att de skulle ha haft kusiner som inte finns eftersom deras föräldrars syskon mördades. Detsamma gäller i andra länder i regionen som också berördes av folkmordet.

Trots att Sverige och Stora sjöregionen har så olika förutsättningar tror Ylle och Cecilia att det finns mycket att lära sig av Amahoro Amani.

(cw): – Just det här med att ställa frågan vad som behöver göras är något vi kan lära av. Ideellt arbete i Sverige handlar ofta om vad du själv brinner för. Scoutkårer i andra länder rycker ut vid kriser mer än vad svenska scouter gör.

(yså): – Hösten 2015 var det många kårer som öppnade sina scoutstugor och lät folk bo där. Det är ett fantastiskt bra exempel på hur man kan hjälpa till. Nattvandring är ett annat exempel. Ytterligare en sak våra vänner i Rwanda är bra på är att ta in kompetenser från andra organisationer. Där kan vi bli bättre.

Fakta: Amahoro Amani

Amahoro och amani betyder fred på språken kirundi och swahili. Projektet, som är ett samarbete mellan scouter i Rwanda, Burundi och Demokratiska republiken Kongo startade 2005. Sedan 2007 har svenska Scouterna i olika projekt stöttat fredssatsningen. Pengar har kommit från Forum Syd, Postkodlotteriet och Folke Bernadotteakademin.

I februari 2019 avslutades det senaste projektet. Vi utvärderar nu hur vårt stöd till projektet ska se ut framöver. Ett nytt projekt ska anpassa Amahoro Amani till svenska förhållanden. Projektet finansieras av Folke Bernadotteakademin och drivs av Scouterna och Scouternas folkhögskola.

 

Detta är en artikel från Scouternas verksamhetsberättelse 2018.

Senaste artiklarna